När jag rulade skolan

Idag på biblioteket såg jag min gamla lågstadielärarinna Sol-Britt. Jag var hennes favoritelev under hela lågstadiet och varje gång hon var på semester skickade hon vykort. Hon skickade 2 vykort om året tills jag blev 16, då tog det slut.

När jag såg henne idag sjönk jag ner i stolen. Jag vill inte bli upptäckt. Jag ville inte att hon skulle titta på mig o tänka "du som var så söt". Lågstadiet var ju trots allt mina glansdagar.

Jag undrar vem hon skickar vykort till nu?

Eller

Min hyrbil luktar räkor, men det är väl ändå inte mitt problem?

Nähä nähä?

Det finns en kort sekvens som får mig att skratta lika gott varje gång och det är Melodifestivallåten Upp o Hoppa med Frida och Headline.

Frida sjunger: Har aldrig gått på disco sen jag var ett litet barn

o då svarar Headline helt ur sammanhanget o sjukt peppad.

NÄHÄ NÄHÄ

Varför ett Nähä nähä? och hur kan han bli så entusiastik över det faktum att hon inte vart på disco på länge?


Nu dejt med Lina

Veckans Rebell

Jag blev censurerad i tidningen den här Fredagen. Det var ett ord som började på Bu som inte ansågs passande. Jag blir fnissig bara jag tänker på det. Censur är roligt, jag känner mig som värsta anarkisten, en buse, en fisk som simmar mot strömen, en tupp bland hönorna, en kåkfarare, en macka som faller med smöret nedåt., ja du hajar.

GPSen hjärtar Patricia

Det är ensamt ute på vägarna, det är jag GPSen och väldigt många träd. Ibland blir det så ensamt att jag snackar lite med han, främst när han inte gör sitt jobb.

GPSen: Gör en usväng.
(jag är tyst)
GPSen: Gör en usväng.
(jag är tyst)
GPSen: Gör en usväng.
Jag: Men för i helvete, kan du hålla käften. Du har ju fan inte hjälpt mig hittills att hitta adressen så du kan ju bara vara tyst istället.
GPSen: Gör en usväng.

Men ofta sköter han sig ändå bra, och samarbetet fungerar på ett korrekt sätt.

gubben i lådan

I går satt det en sorglig sate med nackskydd och sålde lotter i en av butikerna jag besökte. Hans huvud hölls knappt uppe trots att han hade nackskyddet. Han satt blundandes på stolen med en min som avslöjade att han blivit positionerad där de senaste 10åren. Han var inte den lyckliga mannen persionifierad och jag tyckte så synd om han att jag stannade och köpte lite lotter. "För hela den här" sa jag gav fram han en 2o. Då insåg jag till min glädje att han åtminstone var vid liv, för han svarade "det blir fem stycken". Jag småkonverserade och sa "Hoppas jag vinner nu då" för det såg verkligen ut som han behövde lite interaktion med en mänsklig varelse och han sa "Ja då, du ser ut att va en sån som har tur". Ja herregud, allt är ju rellativt tänkte jag. Jag är ju tex inte 85 och heter Arne, jag sitter inte o säljer lotter som ingen köper och jag har inte en nackkrage som kommer från gudvet var och min gladaste stund på dagen är inte när någon äntligen tilltalar mig. Stackars fan. Men jag sa inget, gav han ett leende och gick därifrån.

Gud. Sätt mig inte där. Jag lovar vara din slav 4ever

Almost Famous

Jag skrev aldrig om spelningen. Den var i all fall skoj och jag var berusad. Älskar't. Måste styra upp nått slags band.