Impa mig med din trimmertaktik.

Det vore synd och skam att säga att jag inte är den som är den, tjejen som bara kavlar upp ärmarna och hugger i när det behövs. Men i dag trotsade jag min rädsla för fästingar och mitt avståndstagande för kroppsarbete och fick upp ögonen för trimmern. Bra skit. Det är typ som ett vapen, verktygens överman så att säga. Man känner sig stark, mäktig, macho och respektingivande. Att dra ut sladden var den ända utvägen för att få mig släppa trimmern. Jag kommer vara bra snabb på att paxa trimmern nästa gång. Efteråt skakade dock mina armar som asplöv och när jag kom hem kände jag mig svimfärdig o sov i två timmar.

Jag fortsätter ställa mig ytterst tveksam till kroppsarbete. Det känns som att det mest är nått man bara gör om man vill va shysst mot nån typ. Trimmern före rensa landet any day dock.