Jag sjunger "insane in the membrane, insane in the brane" varje gång jag går på toaletten på jobbet.
Vad handlar det om? Varför sjunger jag hip-hop på toan? Och varför just bara på jobbet?
onsdag 18 november 2009
tisdag 17 november 2009
Amen ja man är ju rätt viktig.
Visst att jag alltid känt mig speciell. Men sååå speciell? Martin hittade den och skickade.
http://www.tackfilm.se/?id=1258454581492RA24
http://www.tackfilm.se/?id=1258454581492RA24
tisdag 10 november 2009
fredag 6 november 2009
Hej Fredag. Jag älskar dig.
Idag på P3 pratade de om att hämnas på sitt ex. Eftersom jag har en riktigt go historia mailade jag dem. Såklart att de gilla't.
Nu kommer hon till Stockholm över helgen, ja upphovsmannen alltså.
Helgen kommer bli fabulös.
(Ni fattar att ni ska klicka på det grå för att läsa va?)
Nu kommer hon till Stockholm över helgen, ja upphovsmannen alltså.
Helgen kommer bli fabulös.
(Ni fattar att ni ska klicka på det grå för att läsa va?)
onsdag 4 november 2009
Dagens idiomatiska uttryck (ja eller gårdagens)
Armbåga sig fram-Tränga sig fram utan hänsyn till andra. Variant av uttrycket; att ha vassa armbågar.
Igår på jobbet "råkade" jag ta det sista vattnet i vattenkokaren. Detta resulterade i ett minimaliskt upplopp.
arbetskamrat 1: Titta Patricia tog sista vattnet!
arbetskamrat 2: Va tog hon allt vatten?!
Jag: men alltså...
arbetskamrat 1: Hon bara roffar åt sig.
arbetskamrat 2: Vattentjuv!
jag: Okej, okej. Så här, man måste ha vassa armbågar här för att få vatten.
(instämmande nicknigar)
Ja vi har lika mycket vatten som alla andra. Vi är bara lite, lite ängsligare att det plötsligt ska ta slut.
Sammanfattning för Lina och andra som inte orkar läsa: Armbåga sig fram kan man bli tvungen att göra när man känner att jordens resurser börjar tryta och man bara måste ha den sista droppen vatten.
Igår på jobbet "råkade" jag ta det sista vattnet i vattenkokaren. Detta resulterade i ett minimaliskt upplopp.
arbetskamrat 1: Titta Patricia tog sista vattnet!
arbetskamrat 2: Va tog hon allt vatten?!
Jag: men alltså...
arbetskamrat 1: Hon bara roffar åt sig.
arbetskamrat 2: Vattentjuv!
jag: Okej, okej. Så här, man måste ha vassa armbågar här för att få vatten.
(instämmande nicknigar)
Ja vi har lika mycket vatten som alla andra. Vi är bara lite, lite ängsligare att det plötsligt ska ta slut.
Sammanfattning för Lina och andra som inte orkar läsa: Armbåga sig fram kan man bli tvungen att göra när man känner att jordens resurser börjar tryta och man bara måste ha den sista droppen vatten.
Kärleksförklaring
I fredagsnatt kärleksförklarade jag mig för Polisen efter 28 års väntan.
Jag: Du (knackar på axeln).
Polisen: Mmmm.
Jag: Jag ääääälskar er.
Polisen: Okej....
Jag: Ja de flesta i min ålder gillar ju inte polisen, men jag gör verkligen det.
Polisen: haha okej, hur gammal är du?
Jag: (busted typ) Ja men okej, jag är 28 men tänker mer på de som är runt 18.
Polisen: haha.
Jag: Men i alla fall när ni är omkring känner jag mig så himla trygg.
Polisen: bra.
Jag: Och när ni tillexempel spärrar av vägar och så, då vill jag bara gå fram till er, lägga armarna i kors eller runt era axlar och säga "jaha och hur går det här då grabbar". Skulle det vara okej?
Han: Alltså antingen har det inte hänt något spännande och då finns det inget att säga, eller så är det jättestressigt och då hinner vi inte.
Jag: Okej jag förstår. Men Jag gillar er i alla fall jättemycket. Ni gör ett bra jobb. Hej hej.
Jag: Du (knackar på axeln).
Polisen: Mmmm.
Jag: Jag ääääälskar er.
Polisen: Okej....
Jag: Ja de flesta i min ålder gillar ju inte polisen, men jag gör verkligen det.
Polisen: haha okej, hur gammal är du?
Jag: (busted typ) Ja men okej, jag är 28 men tänker mer på de som är runt 18.
Polisen: haha.
Jag: Men i alla fall när ni är omkring känner jag mig så himla trygg.
Polisen: bra.
Jag: Och när ni tillexempel spärrar av vägar och så, då vill jag bara gå fram till er, lägga armarna i kors eller runt era axlar och säga "jaha och hur går det här då grabbar". Skulle det vara okej?
Han: Alltså antingen har det inte hänt något spännande och då finns det inget att säga, eller så är det jättestressigt och då hinner vi inte.
Jag: Okej jag förstår. Men Jag gillar er i alla fall jättemycket. Ni gör ett bra jobb. Hej hej.
tisdag 3 november 2009
Dagens idiomatiska uttryck (ja eller söndagens)
Ankdamm-Uttryck för en grupp människor i en organisation, region el. dyl. där alla känner alla och där rationellt beslutsfattande hämmas p.g.a. lojaliteter och/eller konflikter inom gruppen.
I söndags var vi på fotboll. Att gå på fotboll är ett helt nytt fenomen för mig. För några månader sedan hatade jag sport/fotboll mer än Hitler själv. Men en söndag av tristess bestämde jag mig för att börja gilla fotboll. Jag är inte svår så där. Bestämmer jag mig för att älska fotboll och Djurgården, ja då börjar jag älska fotboll och Djurgården, så nu gör jag det och det med hela hjärtat.
9 saker jag lärt mig so far:
1. Man byter inte lag även om det åker ner i superettan
2. Supportteamet heter inte järnkaninerna utan järnkaminerna.
3. En i vårt lag kallas prins.
4. Våran målvakt är sjukt stor.
5. En gång hittade de bajs i hammarbys buss.
6. Man ogillar AIK något innerligt. Gärna följt av en harang könsord.
7. Ramsan de sjunger i början ska man kunna utantill
8. Varje fotbollslag har sin egna arena.
9. Domaren är sällan god, det insinueras ofta av klacken att han prostituerar sig.
I Söndags var det ett jävla hola balo på matchen. Tusentals poliser (eller i alla fall 70stycken) och läktaren full av Djurgårdare som skrek ramsor, bua, drack öl och hoppade. Jag såg snabbt min chans och vända mig till Martin:
-Martin, tjoho! vilken jävla ankdamm. (gör en dramatisk gest med armarna)
-Nääää Patricia det funkar inte....
-Jo men det gör det.
-Njä....
-Jo lite.
-Nä
-äh!
Så här i efterhand kan jag självklart erkänna att jag hade fel, men ack vilket tappert försök.
Sammanfattning för Lina och andra som inte orkar läsa: En stor grupp Djurgårdare på fotbollsmatch skapar inte en ankdamm.
I söndags var vi på fotboll. Att gå på fotboll är ett helt nytt fenomen för mig. För några månader sedan hatade jag sport/fotboll mer än Hitler själv. Men en söndag av tristess bestämde jag mig för att börja gilla fotboll. Jag är inte svår så där. Bestämmer jag mig för att älska fotboll och Djurgården, ja då börjar jag älska fotboll och Djurgården, så nu gör jag det och det med hela hjärtat.
9 saker jag lärt mig so far:
1. Man byter inte lag även om det åker ner i superettan
2. Supportteamet heter inte järnkaninerna utan järnkaminerna.
3. En i vårt lag kallas prins.
4. Våran målvakt är sjukt stor.
5. En gång hittade de bajs i hammarbys buss.
6. Man ogillar AIK något innerligt. Gärna följt av en harang könsord.
7. Ramsan de sjunger i början ska man kunna utantill
8. Varje fotbollslag har sin egna arena.
9. Domaren är sällan god, det insinueras ofta av klacken att han prostituerar sig.
I Söndags var det ett jävla hola balo på matchen. Tusentals poliser (eller i alla fall 70stycken) och läktaren full av Djurgårdare som skrek ramsor, bua, drack öl och hoppade. Jag såg snabbt min chans och vända mig till Martin:
-Martin, tjoho! vilken jävla ankdamm. (gör en dramatisk gest med armarna)
-Nääää Patricia det funkar inte....
-Jo men det gör det.
-Njä....
-Jo lite.
-Nä
-äh!
Så här i efterhand kan jag självklart erkänna att jag hade fel, men ack vilket tappert försök.
Sammanfattning för Lina och andra som inte orkar läsa: En stor grupp Djurgårdare på fotbollsmatch skapar inte en ankdamm.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
