Senaste

Min panna har börjat växa. Skitkonstigt. På varje kort som tas på mig har den växt lite, lite, lite till. Jag går numera under namnet Pannan Johansson.

God natt

Back to the old days

Jag väntar på att Bungan o Martin ska komma förbi o hämta mig så vi kan gå till Carros o Rebekkas fest. Sjuk peppad. Jag dricker vin i ett försök att bedöva min baksmälla. Jag o Hanna o Karin o Svensson festade så det stod härliga till. Jag tappade omdömet.




Det kändes inte lungt att behöva stå i kö för att komma in till systembolaget.




Vi var döheta.



Det var näst intill genant att gå runt o vara så snygga. Som en käftsmäll på varenda människa vi gick förbi.




Full som en relika och nöjd som aldrig förr.

Jag o Hanna drog på efterfest på St Eriksplan. Jag var döfestlig o somnade så fort jag kom innanför dörren. Nån Shyrre snubbe lade ett täcke över mig.

Jag gillar dem.

Cure

Förr i tiden, när jag var låg en dag eller bara behövdes peppas upp lite, lyssnade jag alltid på den här låten. Jag blev alltid så himla glad. Kan va värt ett försök vid deppiga, grå dagar. Texten

God natt

Vi har ingen trummis längre. Han hoppa av helt sonika. Han var helt rabbiat i mailet, amoka som en sinnessjuk. Jag fick mig en liten känga jag med. Skulle mailet ha skickats till mig hade han fått tillbaka ett kort "Ta o lugna ner dig o gå tillbaks o tryck bakom trummorna". Orka utspel. Själv är jag rätt glad att han sluta för han var inte särskilt rolig. Dessutom tilltala han mig, med vad jag tror var ett gumman, som i "Gumman, du ska nog ta på dig öronpropparna".

Ha ha. Det kanske är han som är "John" som jag ska åka med till Stockholm. Det är en fälla. Så fort jag kommer sätta mig i bilen sliter han av sig masken, låser dörrarna, sätter på en skiva med hans trummsolon på högsta volym, kör rakt ut i skogen, klistra fast två trummpinnar i mina händer, sätter en låda över mitt huvud o sticker kniven i mig med ett "nu får du se hur mycket uppmärksamhet man får som trummis, det är inte så jävla kul att aldrig synas va, va. Gissa vem som kommer få köra i bandet nu? JO! Det är jag, o jag kan både sjunga stämmor o spela tamburin i takt mohahaaaa".

slut.

Patricia on the edge

På fredag anländer jag till El Stockholmo, styckad i en svart plastkasse eller i ordinarie skick. Jag ska slicka hela plattan när jag kommer fram för att visa min tillgivenhet, vi har varit ifrån varandra alldeles för länge. Grejen är att jag ska åka bil dit med en man som jag aldrig mött. Han hade lagt ut annons på internet och med mina knappa resurser kändes det som en bra ide. Han säger att jag ska få sitta fram. Generös snubbe. Om jag bli mördad får Martin o Bungan vadera upp mig till Carro o Rebekkas födelsedagskalas o sätta mig i en stol. Signalemente. Mannen heter John och han har en röd bil.



Nu ska jag luncha med den här gobiten.


Det är Lina.

......

Jag har missat hela maj o juni på Schulman's blogg! Det är som att på julafton hitta ett paket till under allt papper när mna trott att man redan öppnat alla. Jag säger det igen. Han är så jävla rolig!

Ny favvoserie

Jag har inte sovit i natt, men jag har haft det roligt i min ensamhet. Som det inte vore underhållande nog med mitt egna sällskap har jag läste alla Schulman's kröniker, o jag fattar inte varför jag inte fattade att jag borde läst dem innan jag körde min negligering, men framför allt fattar jag inte att alla andra fattar att det är bra. Folk brukar inte fatta. I alla fall skrattade jag gott.

Så fick jag tips om serien Californication, inte att förväxlas med låten komponerad av kanske världens vidrigaste band vars namn jag inte ens tänker tänka. I alla fall är snubben från Arkiv X med, vilket gjorde mig lite skeptisk. Man vill ju inte väcka den björns som sover. Vi fick vår beskärda del av alience under 90-talet. Så börjar jag i alla fall kolla på ett avsnitt, och inom loppet av 2,5 timmar har jag kollat igenom all 5. Jag är fast. Nu vill jag också köpa en hund som heter Cat stevens. ArkivX snubbens karaktär är grym. Han är lite gubbsjuk slusk, men jag är ändå tokig i han för han är slusk med ryggrad och så sköter han saker o ting snyggt och värdigt. Han är så himla mycket man i serien. Ni vet som försvarar sin kvinnan så där primitivt o karakarigt. mmm. I den här scenen smälte jag lite.

min plot av historien.
Hank är på dejt med en donna. Donnan berättar att hon dejtat en man sedan 5 år tillbaka som samtidigt varit gift. Den gifta mannen ger henne en hund i present som hon döper cat stevens . Så när frun är borta bor donnan och hunden hos honom i huset. Frun kommer hem tidigare o när donnan ska smita ut glömmer hon Cat Stevens. Mannen den hala jävlen låtsas att det är en present till sin fru. När hon berättar allt detta för Hank, bara reser han sig karigt upp från bordet med ett "Du ska få tillbaka Cat Stevens".

Jag är så lätt haha. Hittade klipp från när han snor hunden i alla fall.



Varje avsnitt är 30 minuter och jag skrattade i snitt kanske 2,5 gånger per avsnitt. Tänk på att jag ändå var själv, det är inte så roligt att skratta i tomt rum.

Här ska ni få mina vänner

Jag upptäckte Club 8- everything goes i går.

Åh, Ericsson ni är ju goa

Jag skrattade gott när jag blev förmedlad den här informationen igår. Jag blir glad av bara tanken att det finns nån skojig snubbe som programmerat det här.

T9 på mobilen har som de flesta märkt inte de mest grundläggande orden. Själv har jag tillexempel fått lägga in ord som bakfull, avtänd, gängbråk, härligt, sammanstråla, spatsera, spy och tjafsa. De har istället har valt att utnyttja kapaciteten på följande sätt.

38223534882, 634374672, 87477352687, 74576372374526 och 629478727537464

Jag skulle kunna skriva ut orden, men det är mer snopet att göra det själv. Extremt kul i vilket fall. Nu känner jag att det är min plikt att använda dem när de jobbat så hårt med att lägga in dem.

Jag googlade o det verkar som jag är den sista på jorden som hört det här, men ändå. Så hittade jag en krönika som Alex Shulman skrivit om det. Jag är verkligen inget fan av denna man, o det är baserat utan något som helst grund, men den här var riktigt rolig. Brukar han va så rolig? Jag kanske skulle ge han en chans?

Håret del 2.

Jag köpte bara vitaminer till håret, det råkade slinka ned ett Tony & Guy shampo också. Inte för jag tror jag kommer tappa mindre hår för det, men jag försöker intala mig det för att berättiga mitt köp. Jag har egentligen inte råd att slänga ut över hunkan för ett shampo, men det luktade nykommen hem från frisören, inte så himla lätt att motstå.

Jag kom på att det här kanske är straffet för att jag skojat en del om killar med dålig täckning i mina dagar. Nu får jag se hur det känns liksom. KUL. Jag har hajat min läxa! Stopp tack. Alltså det var säkert 6 månader sen jag skoja om det sist o piken med skämt kanske var för ett år sedan, är det inte lite sent att bli straffad för nu? O vadå hur många skulle inte va monglida i så fall. Det var skitmånga som skoja om mongolida när de var unga, men de har inte blivit mongolida för det.

OBS. Jag har aldrig skrattat åt mongolida. Slutsats. Blir jag flint. Blir ni mongolida.

Hej gud, skona mitt hår

I dag är det projekt rädda Patricias hårsvall som gäller. Jag ska köpa upp hela apotekets lager. Jag googlade upp sjukdomen Alopecia. Då tappar man hår fläckvis eller allt. 100 000 har den i Sverige. 60% får den innan de är 20 år. Jag gjorde lite uträkningar och det är 0.4% chans att jag är drabbad. Så det känns som jag kan utgå från att det inte är den som kommit o knacka på dörrn. Folk som ammar brukar också tydligen tappa hår men unge har jag inte heller. Så här efter att ha sett Brittan, o inte ens hon med hennes resurser kan få tag i en okej peruk känns flint väldigt skrämmande. Jag ska ge min kropp ska en vitaminchock aldrig beskådad.

I låg och mellanstadiet var jag aspopulär, härskade hela Blåklintsskolan. Sen klippte jag av håret till typ mellan hakan o axeln och om man säger så här, det var ingen som fråga chans på mig det året. Jag blev o andra sidan mycket ödmjuk o trevlig. Men den läxan är lärd nu.

Slutsatsen är att jag inte kan ha kort/ inget hår!

KÄMPA HÅRET!

Mattias

"om jag vill ha nån av dina kompisar nån gång igen, då kan du be dem kolla mitt omdöme på tradera, en riktigt bra kille måste man vara för att få så många fina ord sagda om sig, men inte ebay, där löper de amok"

Klockor klockor klockor

Oj, nu hittade jag den här för män! Superbillig. Guld är bäst, retro är bäst. Det är dax för en revival för klockorna. Hur snyggt är det att kolla på mobilen när man vill veta tiden? Inte alls.

Klockor

Mattias tror han är uppe för o kräkas Kebaben han ätit tidigare men istället går han o lägger sig med en ny klocka.

Jag: den här klockan borde du ha
Han:fan ja köpte den nog
Jag:haha gjorde du?
Han:jag bjöd 300
Jag:hhaaha
Han: nu är det fortfarande bara på 180
Jag: men den är jättefin det är bra
Han:fast den blir så liten på mig, nu ångrar jag att jag bjöd
Jag:aha, men den kanske är ganska stor
Han:nä jag vet exakt hur stor den är
Jag:mäh varför buda du på den då?
Han:du sa ju det
Jag:haha MAKT!

Han skojar verkligen inte när han säger att den kommer bli liten på han. Min hand Vs hans. Iof är det dvärgahand vs jättehand men ändå!

Stan

I förrgår fikade jag med Sassa på det nya fiket. Fiket ser typ ut som nått som skulle kunna finnas i en stor stad. Dessutom skojar personalen med mig, och det är ett lätt trick som går hem hos mig. Lite uppmärksamhet och jag blir en återkommande kund.

Sassa berättade bland annat hur hon sluppit undan ramadan under alla dessa år. Hals som en ål är denna donna. Men o andra sidan är hon en av de vackraste människor jag sett och då kommer man undan med det mesta.

Bästa bästa serien

Desperate Housewives är lätt min favvoserie. Jag gillar berättarrösten som kommer in i början o slutet den liksom ba vaggar in mig. Dessutom gillar jag alla i serien, fast inte så mycket Fish and chips. Jag tror jag håller på o bli riktigt gammal för förr tyckte jag inga skämt var roliga på tv men nu skrattar jag rätt vad det är. I alla fall så gillar jag Gabrielle mest. Hon är så jävla hård o håller männen kort. Tar total kommandot o ba kör. Hon låtsas va kall men är asgo. Hon och Carlos borde bli ihop igen, jag digga deras dynamik. Åh, jag vill inte att serien någonsin ska sluta. Jag hade glömt hur mycket jag äälskar den.

repeat är en bra knapp

Jag får nya låtar av Kate Nash som favoriter hela tiden. Först gillade jag henne inte alls och struntade totalt i konserten på Accelerator. Sen efter att haft skivan i besittning gillar jag typ allt. Nu gillar jag Nicest Thing dömycket, den är så jävla söt. Men genom veckan har jag även haft Mouthwash, Birds, Shit Song och Foundations som favvolåtar. Lyssna på skivan minst 4 gånger innan ni bestämmer er.

Vad jag lärt mig av detta är att lyssna på Martin. Det var liksom samma visa med Maps. Han sa på accelerator att jag skulle älska det, jag lyssna o ba näää det va inte kul du. O sen glömmer jag det o lyssnar på det senare o ba shit man bra grejer. Han vet bättre vad jag gillar än jag själv gör.

Tänkte på en grej. Jag är typ världens sämsta musiklyssnare. En artist kanske jobbar 2-3 år med ett album och lägger ner hela sin själ. Så kommer jag, köper den o lyssna sönder den på en vecka. O jag överdriver inte. En del Kate Nash låtar har jag lyssnat på kanske 50 gånger på några dagar. Det måste ju kännas jävligt otacksamt som artist. Men vad ska jag göra. Jag gör ju likadant med allt. Men det är ju inte direkt så att potatisodlaren tycker jag behandlar hans potatis respektlöst för att jag äter bakad potatis 1månad i rad.

Jag är jävla på G asså....

Kate Nash-Shit Song

Ut med INDIERN

Jag har har börjat kolla på Heroes. Jag orkar knappast vänta en vecka mellan avsnitten och ladda ner finns ingen plats på datan för. Så hittade jag bästa stället och nu kan jag ba trycka o titta. Lite jobbigt med den kinesiska undertexten och den apdåliga bilden. Men det är ju just det som gör mig så fantastisk. Jag är inte svår så där. Lätt att ha att göra med, inga konstigheter. Det som är bra också med hela den här grejen är att man kan spola o det är bra för jag orkar inte med Indiern i serien. Han sinkar ner hela serien. Han är inte kul nånstans, han och Dr Bombay borde ba gå o starta ett eget projekt.

Jag missade nyss ett samtal från Italien. Alltså till mobilen. Jag var ju himla populär där borta.

It's Patricia Buitch!

Jag vidgar mina musikaliska vyer.

Sugababes-About You now. Vilken jävla hit!

Britney Spears-Gimme More. Svängigt som satan!

Det är mycket nu

Vaken 34 timmar
Sova 17,5 timmar

Det känns inte assunt.

I dag fick jag ett packet med skivor av Shima. Jag blev så himla glad. Jag älskar paket. Jag älskar skivor.

Jag vänder andra kinden till....eller?

Jo rå, en annan var ju uppe i ottan och snabbpromenera en timme. Tricket för att komma iväg är att ta promenaden så fort man slår upp ögonen så hjärnan inte hinner registrera. Man fintar hjärnan. En konstig grej är att min högerfot alltid domnar bort mellan minut 25-45. Vad är dealen med det? Mellan minut 15-45 är jag så trött att jag vill slänga mig i diket o dö, sen är det typ som jag dött o det är inte jobbigt att gå längre. Det är också konstigt?

När jag kom hem åt jag en atletfrukost bestående av två knäckebröd med ost o saltgurka o drack grönt te. Posten lämnade ett brev som fritt översatt sa "Nu kan du registrera dig på din kurs. Hoppas du har överseende med att vi förhalat processen med flit för att du skulle få en jobbig start. Lycka till med att ta igen kurslitteraturen. Vi har slagit vad på kontoret, förloraren betalar fredagsfikat" Jag registrerade mig och körde land o rike för att leta rätt på böckerna till "projektledning inom musik och event" som alltså är kursen jag ska läsa. Ringde viktigt samtal. Lagade mat. Sen målade jag ansiktet och gick till replokalen för att spela. Nu ska jag lägga mig o läsa Mästaren och Margarita. Jag har bara läst några kapitel men jag tror jag kommer gilla den.

I morgon ska jag till Jocke, jag är exalterad. vi ska börja spela in en låt som JAG gjort. Alltså JAG!

Arcade Fire + David Bowie = genialiskt

Titta sa jocke, så jag titta. Jag tror det kallas mäktigt.

.

www.facebook.com Nej, det var inte roligt i dag heller. I morgon kanske.

Mark, nu kommer jag!

Jag är inte assmart. Först gången jag var inne och kollade på Mark Kozelek biljetterna skulle jag fått plats på rad 3. Eftersom jag helt sonika struntade i att handla och beställde nu som först fick jag plats på rad 12, dessutom ganska nära en pelare. Det är ju bara att hoppas på att de tolv raderna framför mig är reserverad av dvärgar och om inte, att jesus banar väg. Det sjuka är att jag fick plats så pass nära scen ändå. Folk är ju tokiga. Det borde vara slutsålt men de kanske bara inte har uppfattat det än.

MARK KOZELEK SPELAR PÅ SÖDRA TEATER 23 OKTOBER

Barndom...

Ha ha, det kom inga fullvuxna men jag blev satt att underhålla.

När jag var liten såg jag alltid fram emot när mina föräldrar skulle ha fest. Det var bland det bästa jag visste. Jag gillade hur alla var så uppklädda, alla ljus som var tända, parfymerna som blandade sig samman med dofterna av vin och mat. Jag gillad sorlet och skratten, anekdoterna som jag inte förstod men som fick dem att skratta högt och länge. Gästerna som skojade med mig och mamma som alltid bjöd på fantastiska efterätter. Hur jag fick vara uppe hur länge jag ville och tillslut alltid somnade i någon av mina föräldrars knä till sorlet av deras röster.

Jag får lite flashback.

Det här med att fortfarande vara barnet.

Jag hänvisas inte längre till barnbordet på familjemiddagar, jag hör aldrig "nu är det bäst att vi öppnar paketen, innan barnen börjar bli oroliga" och jag kan använda de vassa knivarna utan att få ett "var försiktig nu, de är så vassa". Men ibland... ibland smyger sig barnstämpeln fram när man minst anar det.

i kväll ska pappa ha pokerkväll med gubbarna. Två av dem ska ta med sina söner, och med söner snackar vi inte fjuniga 16åringar, nej. Vi snackar karlar. Minst 34. Ändå resonerar pappa så här.

Pappa. Ja, det är han o han o han o han som kommer, och så kommer hans och hans söner med. Sönerna kommer kanske bara till ostbrickan, vi får se om de stannar och spelar poker.
Jag: Okej. Vad trevligt.
Pappa. Du får la ta ner dem (sönerna) på ditt rum sen.
Jag. ha ha ha. Jag kommer nog hålla mig på mitt rum....ensam...
Pappa. Varför då?
Jag. Men pappa, ska jag ta ner två fullvuxna män till mitt flickrum???? Vad ska vi göra där?

Alltså han är ju go. Jag kan väl inte ta ner två män till mitt gamla flickrum. Va ska vi göra där? Sitta på sängen, lyssna på absolut dance o dricka saft? Jag tycker inte det känns cool att dra ner dem till mitt rum med mintgröna väggar som är svampade och har bård, har stjärnor i taket, new age böcker i hyllan, ängel hängandes från taket, stor solfjäder på väggen. Tveksamt.

Kan hända att far kommer köra en "Patricia, ska du inte visa killarna ditt rum?" när jag minst kommer ana det. Man kan hoppas på inte. Jag får faktist skylla mig själv lite som för tillfället är hemma.

Nu ska jag leta efter mina gamla "mina vänner" böcker. De kan ju lika gärna passa på att fylla i dem när de ändå är här.

Jag gillar bandet!

I dag hade vi kombinerat bandmöte/samkväm hos Robert i Linkan. Han hade världens finaste tapet i vitt och guld. Fatta GULD. Jag ville inte sluta prata om den. Jockes gav mig hans välsignelse att upprepa hur fin den var hur många gånger jag ville. Då kom jag av mig. Alla i bandet är så himla bra och det var så himla trevligt. Hade det inte vart för att jag velat se slutet av Project Runway hade jag suttit kvar där fortfarande, låtit varje hint om att avrunda kvällen rinna av mig som vatten på en gås.

Jag önska vi var i behov av möten varje vecka.

Sassa räddar dagen igen.

Jag vaknar efter 4 timmars sömn av att någon ringer på dörren och vägrar ge upp. Jag öppnar inte. Rullar ur sängen. Rullar in i badrummet. Sur, gnällig, trött. Det är kallt, det regnar. Strul med kursen jag sökt. Telefonsamtal, omkopplingar och frågetecken. Vad händer då? Jo med posten kommer ett paket. Sassa har beställt en tisha till mig med tryck från när hon och jag var i Rom. En resa som inte bara blev en vanlig resa. En milstolpe. En vändpunkt på många sätt. Hur go är inte denna kvinna. Guh vad jag älskar paket.



Den är så fin, hon är så fin.

Fredagssammanfattning

Jag och Jocke spenderade dagen i affärer mot hans vilja. "Det här är sista affären jag ska in i" fick han höra mer än en gång. Jag var tvungen at lura han.

Jocke satte mig i jobb som straff. Jag nailade det på första tagningen. Jag var extremt säker.

Jocke hade fått en stol av sin mormor. Den var döfin och jag ville sno den alternativt bränna den av avund.

Vi lekte med helikoptern som nästan inte går att styra. Det är obligatoriskt.

Lina hämtade upp mig hos Jocke i hennes karls Selectabil. Då kände man sig bra märkvärdigt. Lina hade för övrigt nästan blivit bra på att köra. Det tog henne 8år.

Efter skvaller och Dr Phil snack spelade vi Wii. På grund av Linas Wii-inkompitens fick jag efter utklassning ringa in förstärkning.

.

Jag tar bort inlägget jag skrev innan för det var töntigt. Jag var faktist astrött.